Utvald artikel

Språkdagen 2021 från Umeå

Välkommen till Språkdagen 2021 från Umeå!
Årets tema:
Flerspråkighet

 20 mars 2021

Årets Språkdag, med tema Flerspråkighet, kommer äga rum lördagen den 20 mars. Den ersätter 2020 års upplaga som på grund av pandemin tyvärr inte kunde genomföras. Du som har anmält dig till Språkdagen 2020, se särskild information på vår hemsida https://www.spraklararna.se . Du har även fått ett personligt mail.

Konferensen äger rum digitalt via Zoom och länkarna kommer att mejlas ut till deltagarna någon dag i förväg. För att fullt ut kunna ta del av vårt rika utbud är det viktigt att vara uppkopplad till ett bra fungerande nätverk. Information om de olika passen under Språkdagen och eventuella programändringar publiceras på vår hemsida, https://www.spraklararna.se och i vår facebookgrupp.

Språkdagen börjar kl.9:00 med möjlighet att logga in fr.o.m. kl. 08.30. Dagen avslutas kl.14:30.Konferensen inleds med en föreläsning av Anne Reath Warren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet, med titeln Språkundervisning i språkligt heterogena grupper – Spänningar och möjligheter genom transspråkande och interaktion. Därefter följer sex parallella spår med valbara seminarier i svenska som andraspråk, engelska, franska, spanska, tyska och ett allmänt spår/modersmål. Ni kommer även att kunna ta del av läromedelsutställningar där de tongivande förlagen är representerade.

Här finner du länken till anmälningsformuläret.

Här kan du läsa allt om våra föreläsare och deras föreläsningar Föreläsningspresentationer

Här kan du titta närmare på schemat  Schema

Deltagaravgiften är 650 kronor för medlemmar, 950 kronor för icke medlemmar. 

Även i år satsar vi extra på landets alla språkstudenter, språkundervisningens framtid, som får delta gratis om man har betalat medlemsavgiften (125 kr för studenter och pensionärer) för år 2021!

Din anmälan är giltig när du har fyllt i anmälningsformuläret och betalat in avgiften till
Språklärarnas riksförbund på plusgironummer 35 56-8 eller swishat till 123-627 28 68. Ange
ditt namn och ”Språkdag” när du betalar in.

Anmälan är bindande och anmälningsavgiften
återbetalas ej. Sista anmälningsdag är 5 mars 2021.

 

Bli medlem

 


Frågor

Kontakta Ann-Sofi Forssell
ann-sofi.forssell@harnosand.se

Olga Henriksson
olga.henriksson@skol.lulea.se

Michael Meuser
michael.meuser@minervagymnasium.se

Frågor om inbetalning skickas till skattmastare@spraklararna.se.

 

Föreläsningsmaterial

Du måste logga in för att ta del av denna information.

Logga in

Viktigt meddelande

 

Styrelsen för Språklärarnas Riksförbund har tillsammans med organisationsgruppen för Språkdagen 2020 i Umeå fattat beslutet att senarelägga Språkdagen till den 20 mars 2021.  Språkdagen äger rum digitalt via Zoom.

Du som redan har anmält dig till fjolårets Språkdag står kvar som deltagare. Programmet har omarbetats, därför behöver du gå in på anmälningslänken och göra dina val på nytt. Enligt anmälningsreglerna återbetalas ej anmälningsavgiften. Vi vill dock visa vår tacksamhet gentemot dig för ditt tålamod att avvakta en konferens som ersätter Språkdagen 2020. Därför erbjuder vi dig och din skola att utan extra kostnad bjuda med en kollega. Om du av någon anledning inte kan bjuda med en kollega eller om du inte har möjlighet att delta alls kan du få halva anmälningsavgiften återbetald. Detta erbjudande gäller till och med sista anmälningsdatumet för Språkdagen 2021, alltså den 5 mars 2021.

För att allt skall bli rätt behandlar vi varje anmälan till Språkdagen 2020 som ett enskilt ärende. Om du vill bjuda med en kollega, notera att även din kollega måste gå in på anmälningslänken och göra sina val av föreläsningar.

Vill du ha en återbetalning av halva anmälningsavgiften hör av dig till vår skattmästare Michael Meuser skattmastare@spraklararna.se

Rapport: De moderna språkens situation i Malmös kommunala gymnasier

Vi publicerar en rapport om de moderna språkens situation i Malmös kommunala gymnasier skriven av Fernando Lopez Serrano.

Fernado är Ph. Doktor i språkdidaktik i spanska och Gymnasielektor på Malmö latinskola.

År efter år växer antalet gymnasieelever i Malmö stad på grund av den demografiska
utvecklingen. Emellertid minskar samtidigt antalet elever som läser moderna språk, särskilt i de
kurser som inte är obligatoriska i de teoretiska programmen. Hur kan man förklara den
utvecklingen och vad kan man göra för att vända på trenden? Här presenteras några av orsakerna
till denna negativa utveckling och en rad åtgärdsförslag ges. Denna rapport baseras på statistik
från SCB och Skolverket samt en enkät till samtliga lärare i moderna språk vid Malmö latinskola,
Pauligymnasiet, S:t Petri gymnasieskola och Malmö Borgarskola. Svarsfrekvensen har varit
65%

Läs rapporten här:

rapport-moderna-språk-2020-Fernando-López

Workshop om fjärrundervisning

Många gymnasieskolor i Sverige har arbetat med fjärrundervisning under 2020, och nu följer många högstadieskolor i deras fotspår. Som stöd erbjöd Språklärarnas riksförbund lokalföreningar i Skåne och Västra Sverige 10/1 2021 en workshop om hur man kan använda Google Meet i sin undervisning. Daniel Johnson, gymnasielärare och ordförande i lokalföreningen i Skåne berättade om sina erfarenheter med hjälp av frågor från Mia Smith, högstadielärare och ledamot i lokalföreningen i Västra Sverige.

Workshopen filmades och kan ses nedan i två klipp á ca 30 minuter.

Saker som nämndes var:

    • Strukturer kring lektionsupplägg, som att inleda och avsluta lektionen i Meet, men att låta eleverna arbeta självständigt däremellan, med läraren tillgänglig som stöd i Meet vid behov.
    • Delning av ljudfiler och filmklipp via länkar till t.ex. UR.se eller mediebyråer för att undvika att streama live, vilket kan fungera halvdant pga internetuppkopplingen.
    • Användande av Google Forms, även med Quiz-funktion, för att samla in elevsvar och få koll på att eleverna genomfört uppgifter.
    • Användning av Google Jamboard som whiteboard under lektionen. Denna kan även sparas ner i efterhand och delas med eleverna. OBS! Se över inställningarna för huruvida deltagarna kan visa eller redigera, om de kan redigera under lektionen, se till att ändra denna inställning i efterhand.
    • Gruppindelningar kan ordnas på olika sätt. Ett alternativ är att skapa enskilda Meet till varje grupp och att samla dessa länkar i t.ex. en presentation, ett dokument eller en Jamboard. Dessa länkar kan återanvändas många gånger. Länkar till Meet kan skapas på meet.google.com, via Google-kalendern eller genom att skriva meet.google.com/lookup/ följt av valfritt gruppnamn. Detta gruppnamn måste vara unikt inom organisationen och får ej innehålla specialtecken.
    • Om man vill kunna växla mellan flera Meet i olika tabbar kommer i normalläget ljudet att vara på i samtliga tabbar på en gång. För att komma runt detta kan man installera tillägget Mute Tab.
    • Om man vill låta eleverna vara mer aktiva kan man använda appar som t.ex. Active-Quiz, men detta kräver att samtliga elever har tillgång till en mobiltelefon.
    • Daniel tipsar också om att vara noga med att resa sig från din dator och röra på sig. Vi lärare är vana vid att gå mycket under arbetsdagen och ergonomin är annorlunda vid den här sortens arbete. Kontorsgympa och promenader rekommenderas!

 

Webbinarium: Hjärnan och lärandet

Språklärarnas riksförbund bjuder in dig och dina kollegor till ett webbinarium med författarna bakom boken:
Hjärnan och lärandet (2020)

Under panelsamtalet diskuterar vi bland annat inlärningsfaktorer som gynnar språkinlärning. Vi fördjupar oss i frågor om hur motivation, kreativitet och skärmtid påverkar ungdomars inlärning och får höra mer om ett konkret exempel från Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man tillsammans med hjärnforskare arbetar med ett projekt för att bli en ”hjärnsmart” skola.

Våra fyra gästföreläsare är:

Bertil Thomas, docent i reglerteknik vid Chalmers, Ordförande i Neuroforum (frågor om föreningen Neuroforum samt om syftet med boken)

Joanna Giota, professor i pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs Universitet, (frågor om motivation, individualisering i skolan m.m.)

Rolf Ekman, professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet, (frågor om projektet vid Kattegattgymnasiet, stress m.m.)

Anders Hill, ämneslärare, konsult och utbildare inom interkulturell kommunikation (frågor om språkinlärning, skoldebatt, skärmanvändning m.m.)

Författarna svarar gärna på dina frågor:

Skicka in dina frågor och din anmälan via Google-formuläret.

Frågorna till författarna behöver ha inkommit senast den 01 februari.

Anmälan stänger den 09 februari.

Webbinariet äger rum: 11 februari 2021

Tid: 17.15-18.15

Plats: ZOOM, en länk till ZOOM kommer att skicka ut till alla anmälda deltagare en dag innan webbinariet.

Ny redaktör för Lingua

Hej!

Mitt namn är Jacob Pettersson och jag bor i Helsingborg.

Jag är lärare i spanska och franska på ProCivitas Privata Gymnasium i Helsingborg. Jag är förstelärare och är även ämnesansvarig för Moderna språk på skolan. Utöver mitt ordinarie jobb som gymnasielärare, har jag i omgångar under de senaste åren (med start 2014), samtidigt haft en anställning som universitetsadjunkt i spanska vid Lunds universitet.

I januari 2008 tog jag min lärarexamen och är behörig och legitimerad lärare för grundskolans senare år, gymnasiet samt vuxenutbildningen i spanska och franska.
Jag har under årens lopp, efter mina avslutade studier, kontinuerligt fortbildat mig på olika sätt vid sidan utav mitt heltidsarbete, med syfte att hela tiden utveckla min undervisning och utvecklas i min profession. I juni 2016 tog jag min masterexamen i spanska (med lingvistisk inriktning) vid Göteborgs universitet (studier på distans), utöver min heltidstjänst på ProCivitas.
Därutöver är jag certifierad examinator för det officiella språkcertifikatet i spanska (DELE) som är framtaget av den spanska staten i samarbete med Cervantesinstitutet i Stockholm. I februari 2018 blev jag även certifierad examinator för det officiella språkcertifikatet i franska (DELF) som är framtaget av Franska Institutet i Stockholm.
För några år sedan, blev jag tillfrågad om att medverka i projektet NAFS (Projektet nationella prov i främmande språk) på uppdrag av Göteborgs universitet, som syftar till att kvalitetssäkra likvärdigheten i svårighetsgrad och bedömning i Skolverkets kursprov i spanska och franska för steg 3 och steg 4. Ett krav för att delta i detta projekt var lärarlegitimation i spanska och franska samt en gedigen undervisningserfarenhet inom dessa två språk. Under de gångna åren har jag i omgångar arbetat med uppdraget, då nya kursprov skulle kvalitetssäkras i de två nämnda språken. Detta tidsbegränsade uppdrag har dessutom stark koppling till mitt uppdrag som förstelärare, där jag driver ett ett projekt med fokus på feedback och formativ bedömning samt ett projekt inriktat på kollegialt lärande.
I min yrkesutövning utgör IKT en naturlig del utav min undervisning och jag har också under de senaste läsåren jobbat med projektet ”eTwinning”. Etwinning är en plattform för bl.a. lärare och elever i något av Europas länder som syftar till att samarbeta, kommunicera och utveckla projekt olika länder emellan. Jag har för närvarande kontakt med en skola i Alicante i Spanien.
Som person är jag strukturerad, noggrann och strävar efter att kontinuerligt utvecklas i min profession.
Mitt språkintresse är stort och förutom spanska och franska, har jag även läst italienska, tyska, latin och klassisk grekiska.

Jacob Pettersson

Kungliga Vitterhetsakademiens lärarpris 2020

Språklärarnas riksförbund är mycket stolta över att Kungliga Vitterhetsakademiens lärarpris 2020 tilldelas tre språklärare med stark koppling till föreningen.

Petra Lindberg Hultén är ordförande i lokalföreningen i Västra Sverige sedan 2008 och har bland annat varit drivande i arrangemanget Språkbad i Väst 2017.

Kent Fredholm var föreningens vice ordförande 2016-2017 och ordförande 2017-2019.

Mia Smith var föreningens vice ordförande 2014-2016 och är sedan 2016 engagerad i lokalföreningen i Västra Sverige som styrelseledamot, där hon bland annat varit engagerad i arrangemanget Språkbad i Väst 2017.

Läs gärna om deras tankar här.

   

Pris till lärare på Öckerö seglande gymnasieskola

Prestigepris till tyskalärare

Språklärare med höga krav prisas

Partillelärare prisas för sin undervisning

Kungligt pris till lärare i Partille

Kungl. Vitterhetsakademien belönar Partillelärare

Petra prisas av Kungliga Vitterhetsakademien

Stort grattis, alla tre!

”Det är en absurd tanke att tro att det räcker med engelska.”

26 september 2019 : Europeisk språkdagen

Debattinlägg publicerad i Sydsvenskan.

När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, ser Sveriges ansvariga beslutsfattare stillatigande på när språkämnena utarmas. Det skriver Åsa Fahlén och Anna Anu Viik, ordförande för Lärarnas riksförbund respektive Språklärarnas riksförbund.

När det gäller legitimerade lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år och bara 1 procent under 30 år, skriver artikelförfattarna.Bild: Bj rn Sigurds n
Idag den 26 september firas den Europeiska språkdagen på initiativ av EU och Europarådet. EU:s målsättning har länge varit att alla medborgare i Europa ska kunna tala två främmande språk utöver modersmålet. Det är en ambition som inte har fått något större fotfäste i Sverige.
När globaliseringen och därmed vikten av språkkunskaper ökar, går utvecklingen i Sverige i motsatt riktning, mot färre språk. Om utvecklingen får fortsätta, riskerar viktiga ämnen som franska och tyska att bli utrotade i den svenska skolan.
Den största utmaningen är lärarbristen som slår allt hårdare mot moderna språk. En snabb genomgång av Skolverkets statistik visar att drygt hälften av alla i riket som undervisar i spanska saknar behörighet att undervisa i ämnet. Ungefär 4 av 10 saknar behörighet i franska och över en tredjedel i tyska.
Det finns stora regionala skillnader och uppemot 80 kommuner har inte en enda behörig högstadielärare i något av ämnena tyska, franska och spanska.
Som det ser ut nu kommer situationen att förvärras. Många av dagens legitimerade språklärare är på väg att gå i pension. Spanskan är skonat eftersom spansklärarna i genomsnitt är yngre. Däremot är fler än hälften av fransklärarna 50 år eller äldre. När det gäller legitimerade lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år och bara en procent under 30 år.
De stora pensionsavgångarna fylls inte på av nyutbildade lärare, i alla fall inte i franska och tyska, som båda återfinns bland de ämnen som har minst antal examinerade lärare.
Redan idag vittnar elever om sämre undervisning och många lärarbyten, något som minskar deras intresse och möjlighet att nå goda kunskaper, vilket i sin tur gör att fler slutar med språk.
Till följd av både kommunala besparingar och lärarbrist minskar elevernas valmöjligheter och skiljer sig alltmer åt mellan olika orter i landet.
Eftersom skolornas huvudmän bara behöver erbjuda två av språken franska, spanska och tyska, är det oftast franska eller tyska som får ge vika. Nedmonteringen av franskundervisningen i alla Kristianstads grundskolor är ett dystert exempel. Det är också beklagligt att moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som elever kan välja bort. Idag väljer ungefär en tredjedel av eleverna i årskurs 9 att inte läsa något modernt språk alls, det vill säga varken tyska, franska eller spanska.
Utvecklingen har gjort att språkläraryrket har blivit en alltför osäker bana vilket inte lockar studenter att vilja bli lärare, i synnerhet inte i franska och tyska.
Den onda cirkel som uppstått är skadlig för Sverige som kunskapsnation. Trots att det varit känt sedan länge saknas motåtgärder. När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, ser Sveriges ansvariga beslutsfattare stillatigande på när språkämnena utarmas. Det är en absurd tanke att ett litet exportberoende land som Sverige inte behöver kunskaper i andra språk än engelska. Nu måste både politiker och arbetsgivare agera för att vända utvecklingen. Vi föreslår:
• Satsa rejält på lärarnas löner och arbetsvillkor så att fler vill bli lärare och stanna i yrket.
• Överväg ytterligare incitament för att locka fler att utbilda sig till lärare i moderna språk, till exempel avskrivning av studielån.
• Ge moderna språk samma status i grundskolan som alla övriga ämnen, det vill säga obligatoriskt för alla.
• Upprätta en nationell språkstrategi.
• Kräv ytterligare ett språk förutom engelska för behörighet till fler högskoleutbildningar.
• Gör några lärosäten till specialiserade på moderna språk och säkra att utbildningar genomförs även när de har få sökande.
• Överväg möjligheten att utöka skolhuvudmännens skyldighet till att erbjuda tre språk utöver engelska, istället för dagens två. Allt för att rädda tyskan och franskan.
Regering och riksdag måste göra något radikalt för att Sverige inte ska tappa mer av sin språkkompetens. Även om engelskan är central och räcker långt, är den ensidiga fokuseringen på engelska ett fattigdomsbevis och går på tvärs med samhällsutvecklingen och Sverige som en del av EU.
Det finns en mycket större värld att ta del av.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Anna Anu Viik, ordförande för Språklärarnas riksförbund.