Pressmeddelande – Skolinspektionen | Språklärarnas riksförbund

Skolinspektionen släppte på måndagen den 5 december rapporten Skolans arbete för kvalitet i undervisningen moderna språk i – Undervisning för kommunikativ förmåga. I rapporten konstaterar man att många av de brister som fanns i deras senaste inspektion riktad mot moderna språk kvarstår, något som är lika beklagligt som väntat. Många av dessa brister har även Språklärarnas riksförbund tidigare lyft fram. Inspektionen har i det här läget endast tittat på läget i grundskolan, men om man hade tittat på gymnasiet fruktar vi att det inte hade sett bättre ut.

I inspektionsrapporten konstateras att språklärare sällan får kompetensutveckling i språket eller didaktisk kompetensutveckling om språkundervisning; den fortbildning som ges är snarare av mer allmändidaktisk karaktär. Man påtalar också att många rektorer saknar tillräcklig förståelse för ämnets karaktär och därför inte säkerställer bra förutsättningar för språkämnena, till exempel i fråga om schemapositioner.

Ett stort problem som flera gånger nämns i rapporten är att det är ovanligt att stöd ges till elever i moderna språk – de får istället sluta läsa ämnet. I sin granskning ser Skolinspektionen också att de socioekonomiska skillnaderna har stor inverkan på språkstudierna och konstaterar att skolans kompensatoriska uppdrag behöver stärkas. Elever som inte läser moderna språk eller som hoppar av språkstudierna under högstadiet får svårare att komma in på önskat gymnasieprogram, de går miste om möjligheter på arbetsmarknaden, får mindre möjligheter att delta i det globala samtalet och färre insikter i de kulturella nyanser som spelar en stor roll i dagens interkulturella samhälle.

Att språklärare ofta är ensamma i sina ämnen är ingen nyhet, och det är också vanligt att språklärare delar sin tjänst mellan flera skolor. Detta försvårar möjligheter till kollegialt lärande. Tyvärr brister huvudmännen ofta i att säkerställa långsiktiga lösningar för att möjliggöra det.

I rapporten lyfts också fram att elever önskar att lärarna i större utsträckning skall lyssna in elevernas intressen och behov, samt använda mer autentiskt material. Problemen med läromedel i skolan blir här påtaglig, då många lärare tvingas arbeta med gamla läromedel som inte förmedlar den syn på interkulturalitet som präglar dagens läroplaner och som inte heller speglar dagens målspråkskulturer. Att engagera sig i internationella utbyten eller andra omvärldskontakter tar tid, vilket alltför ofta är en bristvara i lärares arbetsdag.

Bland de framgångsrika exempel som nämns i rapporten finns ett flertal skolor som arbetat aktivt med Språksprånget, Skolverkets kompetensutvecklingssatsning i moderna språk. Det är glädjande att det finns skolor där rektor visar engagemang för språkämnena och uppmuntrar lärarna att ta del av materialet i Språksprånget. Samtidigt är det förfärande att läsa i Skolinspektionens rapport att de sett skolor där lärarna inte känner till att Språksprånget finns. Språklärarnas riksförbund vill framhålla att deltagande i Språksprånget är värdefullt, men att lärare i moderna språk också har ett sällan uppfyllt behov av kontinuerlig kompetensutveckling på målspråket och inte bara om språkundervisning i allmänhet.

Skolinspektionen är i sin rapport tydlig med att språkundervisningen på många skolor behöver förstärkas, särskilt genom att se till att målspråket talas mer på lektionstid av både lärare och elever, samt genom att eleverna får gott om utrymme att använda språket mer spontant i tal och skrift. För att detta skall bli möjligt måste först de ovan nämnda problemen åtgärdas: Lärare i moderna språk måste få tillgång till relevant kompetensutveckling i ämnet, även på målspråket, samt goda och långsiktigt hållbara förutsättningar för utbyte av erfarenheter med ämneskollegor. Likaså måste elever i moderna språk få adekvat stöd vid behov, liksom i skolans andra ämnen.