I dagarna har det varit stort fokus på modersmålsundervisning, vilket jag vill lyfta fram som en styrka. Det finns gott om forskning som påvisar att elever som läser sitt modersmål inte bara utvecklar detta bättre utan även utvecklar andra språk mer. Jag har ännu inte stött på någon forskning som påvisar motsatsen.
I Tidöavtalet vill den nya regeringen utreda ifall modersmålsundervisning kan störa utvecklingen i svenska. Det är en skrämmande språksyn, och vi som är språklärare vet att detta är långt ifrån vår verklighet.
EU har som mål att samtliga medborgare ska behärska sitt modersmål och två språk till. Detta är ett mål som få svenskar lever upp till idag. Många av de som faktiskt gör det har ett annat modersmål än svenska, och det är knappast tack vare ambitiösa insatser under skolåren de når upp till målen. Tänk om vi som har svenska som modersmål kunde förstå styrkan i detta ännu mer.
För att belysa detta vill jag visa på ett antal goda exempel från modersmålsundervisningen i vårt land.
I senaste avsnitten av vlog-serien ”Språklärarnas riksförbund hälsar på…” får vi lära känna Zahraa Jwad, förstelärare i modersmål i Partille kommun och en eldsjäl utav rang. Hon har också skrivit en artikel i Lingua #1 2022 som jag rekommenderar alla att läsa.
I veckan presenterades årets språkliga eldsjäl. Förra året tilldelades priset vår egen språkrepresentant i modersmål, Agustin Riverol, i år tilldelades priset Suzana Memisevic i Malmö. Ett stort grattis till utmärkelsen, Suzana!
Dessutom presenterades i veckan den nya läsambassadören, Nioosha Shams, som direkt lyfter fram flerspråkighet i fokus.
Med detta vill jag be dig begrunda ifall du själv lever upp till EUs mål om modersmål + 2. Om du inte gör det vill jag be dig att idag försöka lära dig några fraser på ett nytt språk, eller att friska upp kunskaper du haft men som slumrat till.
Med önskningar om ett mer flerspråkigt samhälle,
Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund